Uppdaterad 06.38 | Publicerad 06.26
Statsministerns fru meddelade att hon ville arbeta med ”existentiell hälsa” på sin herrgård.
Ett halvår senare gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att lyfta ”existentiell hälsa”.
Efter att generaldirektören ifrågasatt begreppet fick hon sparken från myndigheten, enligt Aftonbladets uppgifter.
En söndag i juni 2024 skickar den välrenommerade läkaren och forskaren, dåvarande generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Karin Tegmark Wisell ett sms.
Hon skriver till sin föregångare, Johan Carlson, som ledde myndigheten under pandemin. Hon undrar om han har tid för ett kort samtal.
Det har han och hon ringer upp.
Karin Tegmark Wisell, som bara chefat över Folkhälsomyndigheten i drygt två år, berättar för honom att hon kommer att lämna myndigheten.
Johan Carlson blir chockad.
”Jag blev alldeles kall. Min första tanke var att det hänt något allvarligt, att något gått helt fel, men så var det inte”, skriver han i sin nyutkomna bok ”Vi mot världen”.
Fick sparken
Det ska visa sig att hon fått sparken av regeringen.
Aftonbladet har med hjälp av en rad källor kartlagt vad som skett före den här händelsen, som överrumplade många.
Vi börjar i oktober 2023.
Då berättar statsminister Ulf Kristersson på sin Facebooksida att hans fru Birgitta Ed köpt en herrgård, Vängården Fållökna, tillsammans med sin tidigare företagspartner Göran Thorstenson.
Uppdateringen delas av Birgitta Ed på hennes Facebooksida, och hon förtydligar: På herrgården ska hon under året därpå starta en verksamhet för att arbeta med ett begrepp som vid det här laget är nytt och okänt för många: existentiell hälsa.
Uppdrag till myndigheten
Ett halvår senare, i april 2024, ger regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ”utveckla existentiell hälsa i folkhälsopolitiken”.
”I ett framgångsrikt arbete för att främja hälsa behöver den existentiella hälsan tas på större allvar”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Aftonbladet har pratat med flera källor i och omkring Folkhälsomyndigheten som blir förvånade. Ingen vill vara öppen.
– Det var många här som undrade vad det här var för någonting. Vad är ens existentiell hälsa? säger en handläggare på Folkhälsomyndigheten.
– Jag tyckte att det var ett märkligt uppdrag redan från början. Begreppet var i stort sett okänt för mig och jag hade svårt att förstå vad syftet egentligen var, säger en person i hög position på myndigheten.
– Många höjde på ögonbrynen. Det uppfattades som en främmande fågel jämfört med det arbete myndigheten normalt bedriver. Folkhälsoarbete handlar vanligtvis om insatser som kan minska ojämlikhet i hälsa och få effekt i stora grupper. Det här uppfattades inte som ett sådant uppdrag, säger en tidigare anställd.
Saknade definition
Arbetet inne på myndigheten inleddes med att försöka ta fram vad begreppet egentligen innebär.
Den första delrapporten går igenom den vetenskapliga litteraturen på området. Där blir det tydligt att det saknas en samlad definition. Och det visar sig finnas kritik mot begreppet bland forskare.
Ledande forskare är bland annat kritiska till hur begreppet existentiell hälsa har vuxit fram och ser problem med att definiera det som ett hälsobegrepp. Det ”riskerar att sudda ut skillnader mellan livsproblem och det som i dag betraktas som psykisk ohälsa”. En forskare som citeras i rapporten menar att det är ett brett koncept utan empirisk grund – det reser frågetecken kring om och hur det kan mätas.
– Det hela är ju uppenbart snömos, säger en tjänsteman på Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten gör en SWOT-analys – en metod för att analysera interna och externa faktorer som kan påverka framgången i projektet. Förkortningen står för strengths, weaknesses, opportunities och threats, på svenska: styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen beskriver svagheten: att begreppet är diffust, och hotet: att det finns höga förväntningar på existentiell hälsa och vad myndigheten kan bidra med.
Men regeringen kräver, i sitt uppdrag, att existentiell hälsa ska tas på allvar. Därför bjuder myndigheten in representanter från andra myndigheter för att kartlägga hur de definierar och arbetar med begreppet. Totalt 33 personer från 25 myndigheter deltar.
Efter en gemensam introduktion delas deltagarna in i mindre samtalsgrupper. I varje grupp finns en moderator från Folkhälsomyndigheten och en person från konsultföretaget Gullers grupp som för anteckningar.
”Livet och döden”
Många uppger att de inte arbetar aktivt med existentiell hälsa. En av de medverkande förklarar:
”Det är ett svårt begrepp att definiera, för det är livet och döden och allt däremellan. Det är svårt att bestämma vad det är”.
Diskussionerna i grupperna spretar. Några kopplar begreppet till andlighet och moral. Ett par lyfter en god vardagsekonomi. Några tar upp vikten av att inkludera hbtqi-personer, migranter, personer med funktionsnedsättning och urfolket samer. Andra tänker på kyrkan och religion.
Konsulterna får också i uppdrag att genomföra telefonintervjuer med utvalda grupper. Många av svaren är förvirrade.
”Eh… existentiell hälsa, oj ingen aning. Hälsa man behöver? Hälsa man mår bra av?” svarar en av dem som blir uppringda, enligt konsultrapporten.
Ifrågasätter uppdraget
Flera källor beskriver för Aftonbladet att generaldirektören Karin Tegmark Wisell öppet ifrågasätter uppdraget om existentiell hälsa som kommit från regeringen.
Det glädjer flera i och kring myndigheten.
– Det var bra att hon gjorde det. I grunden är det en ledningsfråga. När politiken kommer med nya idéer måste myndighetsledningen kunna säga nej. Myndigheter behöver kunna stå upp för sina prioriteringar. Politiker kommer och går, men myndigheterna finns kvar och måste kunna arbeta långsiktigt och självständigt.
Men kort därpå får hon gå.
I juni 2024 kommer regeringens pressmeddelande om att Tegmark Wisell slutar som generaldirektör. Hon ska nu i stället fokusera på saker utanför Sverige, och utses till ambassadör för global hälsa på Regeringskansliet.
– Vi är glada att hon nu kommer kunna använda sina kunskaper i en global kontext, säger socialminister Jakob Forssmed.
Enligt flera källor till Aftonbladet var det inte frivilligt som hon lämnade posten.
Fick sparken, enligt källor
Karin Tegmark Wisell ”kände inte riktigt att hon kunde tacka nej. Själv förstod jag inte varför det var nödvändigt och några besked kom heller inte från högre ort”, skriver också tidigare generaldirektören Johan Carlson i sin bok.
Men enligt källor till Aftonbladet var det tydligt att Karin Tegmark Wisell hade fått sparken av en anledning. Hon ansågs inte vara tillräckligt följsam.
– Hon hade bland annat ifrågasatt det vetenskapliga bakom existentiell hälsa, säger en källa med insyn.
Även Johan Carlson nämner existentiell hälsa i sin bok och beskriver att Tegmark Wisell hade ”haft invändningar mot några av de uppdrag som regeringen ville ge myndigheten”.
Hård kritik
På avtackningen av Karin Tegmark Wisell hyllas hon i ett tal av socialminister Jakob Forssmed (KD). En av dem som deltar beskriver för Aftonbladet:
– Johan Carlson blir upprörd – han vet ju att hon fått kicken. Så han håller ett spontant tal där han riktar stark kritik mot ministern. Visserligen i något inlindade ordalag, men ingen som var närvarande kunde undgå att förstå vad han menade.
I januari 2025, när generaldirektören var utbytt, åker socialministern till Strängnäs för att delta i ett seminarium om existentiell hälsa. Bakom seminariet står två organisationer som är nära statsministerfruns stiftelse, Fållöknastiftelsen: Strängnäs församling och friskolekoncernen Europaskolan.
Birgitta Ed – och domprosten Christofer Lundgren – jobbar för båda. De är nämligen båda präster i församlingen och sitter samtidigt båda i styrelser inom Europaskolankoncernen, som Aftonbladet tidigare berättat.
Och just det här seminariet är del i projekt Domkyrkoberget – ett projekt som församlingen och Europaskolan samarbetar kring. Det handlar om att schakta ur berget, så att både kyrkan och friskolan kan bygga ut. Det är ett projekt som Dagens Nyheter tidigare berättat om, som det råder fejd kring, men där Birgitta Ed står på kyrkans och Europaskolans sida.
I projektets styrgrupp sitter, förutom kommunstyrelsens moderata ordförande, bland andra: Birgitta Ed, domprosten Christian Lundgren och två toppar från Europaskolan.
Biskopen håller tal
Vid seminariet där socialministern nu deltar, inleder biskop Johan Dalman med ett tal. Han har tidigare hållit andakt i Fållökna herrgård och skriver återkommande texter på stiftelsens sociala medier.
– Vi krokar arm runt en kulturhistoriskt levande miljö för att – med ordet för just den här samlingen – stärka den existentiella hälsan, säger han.
Besökarna får sjunga psalmen ”Sions folk från när och fjärran” innan socialminister Jakob Forssmed håller ett tal om existentiell hälsa. Efter det får åhörarna ställa frågor till honom – moderator är Birgitta Ed.
Socialministern skriver senare på sin Facebooksida: ”I dag deltog jag i ett givande seminarium om existentiell hälsa och hur vi som olika aktörer kan arbeta med och stärka den där grundläggande dimensionen av tillhörighet, meningsfullhet och trygghet”.
Jakob Forssmed hyllar samtidigt projektet som Birgitta Ed jobbar för – att schakta ur domkyrkoberget:
Det är ”ett projekt för att kunna stärka och återskapa en plats som rymmer hela livet där olika aktörer arbetar tillsammans, för att skapa en vi-känsla i samhället.”
I mars 2025 kom Folkhälsomyndighetens slutrapport om existentiell hälsa.
– När man läser den framstår den som väldigt vag och jag har fortfarande svårt att se vad den skulle leda till i praktiken, säger en källa.
Kostnad: Åtta miljoner
Efter det har ytterligare krav kommit från regeringen, om en fördjupad studie om existentiell hälsa. Arbetet på myndigheten har hittills kostat åtta miljoner kronor.
Flera personer i och kring Folkhälsomyndigheten har i samband med Aftonbladets granskning om Fållöknastiftelsen, börjat fundera över regeringsuppdraget om existentiell hälsa.
”Olustig process”
– Hela processen känns olustig. Det finns många frågetecken kring hur uppdraget uppstod, varför det prioriterades och vilken nytta det egentligen skulle göra. Det är sådant som förtjänar att granskas, säger en handläggare.
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har tagit del av Aftonbladets granskning.
– Både det tidsmässiga sambandet mellan stiftelsens bildande och herrgårdsköpet och det vaga uppdraget till Folkhälsomyndigheten samt uppgifterna om påtryckningar på myndigheten är iögonenfallande. Och varför deltar socialministern i detta till synes flummiga projekt? frågar sig Nergelius.
Ulf Kristerssons pressekreterare skriver i ett mejl till Aftonbladet:
”Vad gäller Folkhälsomyndighetens arbete med existentiell hälsa hänvisar vi till socialminister Jakob Forssmed som ansvarar för frågorna”.
Om att Forssmed deltog i seminariet som både Europaskolan och kyrkan stod bakom skriver hon:
”Socialministern är ansvarig för bland annat frågor som rör trossamfund. Att delta i Svenska Kyrkans evenemang kan vara en naturlig del i det uppdraget”.
Socialminister Jakob Forssmed svarar i mejl till Aftonbladet att han deltog i seminariet för att flera relevanta aktörer stod bakom och att ”seminariets innehåll var relevant utifrån ansvaret i ministerportföljen”.
Att Tegmark Wisells avgång hade något med existentiell hälsa-uppdraget att göra tillbakavisar han:
”Karin Tegmark Wisells avgång som generaldirektör för Folkhälsomyndigheten har inget att göra med uppdraget om existentiell hälsa och hon har aldrig uttryckt skepsis mot uppdraget till regeringen. Hon slutade som GD på Folkhälsomyndigheten i samband med att regeringen utsåg henne till ambassadör för global hälsa”.
Så här svarar socialministern
Socialminister Jakob Forssmed svarar i ett mejl via sin pressekreterare:
Hur kommer det sig att regeringen den 24 april 2024 gav i uppdrag åt Folkhälsomyndigheten att utveckla existentiell hälsa inom folkhälsopolitiken?
”Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Därför gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för folkhälsopolitiken.”
Vem tog initiativet till att ge myndigheten det uppdraget?
”Socialminister Jakob Forssmed”.
Har uppdraget påverkats av statsministerfrun Birgitta Eds engagemang i existentiell hälsa?
”Nej.”
Vad säger du om att det i rapporterna från Folkhälsomyndigheten framgår att det saknas en samlad definition för begreppet och att det finns kritik från forskare om att använda det inom folkhälsoarbetet?
”En bakgrund till att uppdraget gavs var just att det saknas en samlad definition av begreppet i Sverige. Därför gav regeringen i uppdrag till Folkhälsomyndigheten att utifrån ett svenskt sammanhang definiera existentiell hälsa. Myndigheten skulle bland annat kartlägga kunskapsläget inom området bl.a. med avseende på hur begreppet existentiell hälsa definieras och beskrivs inom olika forskningstraditioner och hur det förhåller sig till andra närliggande begrepp”.
Varför fick Karin Tegmark Wisell sluta som generaldirektör på Folkhälsomyndigheten? Vi har flera källor som beskriver att hon var skeptisk till uppdraget om existentiell hälsa – påverkade det beslutet att avsätta henne?
”Karin Tegmark Wisells avgång som generaldirektör för Folkhälsomyndigheten har inget att göra med uppdraget om existentiell hälsa och hon har aldrig uttryckt skepsis mot uppdraget till regeringen. Hon slutade som GD på Folkhälsomyndigheten i samband med att regeringen utsåg henne till ambassadör för global hälsa”.
Du deltog den 28 januari 2025 på ett seminarium om existentiell hälsa i Strängnäs, som delvis modererades av Birgitta Ed. På vems initiativ var det att du närvarade där?
”En förfrågan inkom till Socialdepartementet om att delta i seminariet och besvarades på samma sätt som liknande förfrågningar. En bedömning gjordes att sammanhanget var relevant bland annat utifrån att panelen i övrigt utgjordes av flera forskare på området”.
Bakom seminariet stod projekt Domkyrkoberget, där Eds båda uppdragsgivare Strängnäs domkyrkoförsamling och Europaskolan ingår. Hur ser du på hennes dubbla roller där och att begreppet existentiell hälsa kopplas även till sammanhang där friskolan hon jobbar för är en intressent?
”Det är i allmänhet positivt att det i olika delar av samhället diskuteras fler dimensioner av hälsa, där det existentiella samtalet om exempelvis meningen med livet och psykiskt välbefinnande kan få utrymme. Vilka engagemang Birgitta Ed väljer att ha är upp till henne och inget som jag som minister kommer att recensera”.
Hur ser du på att du som minister i Ulf Kristerssons regering tackar ja till att närvara i ett projekt som hans fru är med att driva? Ser du något problematiskt i detta förhållande?
”Nej, arrangörerna var etablerade aktörer inom offentlig förvaltning och civilsamhälle – utöver de som nämns i tidigare fråga så var också Kungliga biblioteket, Statens fastighetsverk och Strängnäs kommun medarrangörer till seminariet. Och seminariets innehåll var relevant utifrån ansvaret i ministerportföljen”.
”Som minister med ansvar för bland annat regeringens arbete med att främja psykisk hälsa och folkhälsa, med att motverka ensamhet och med trossamfundspolitiken är det naturligt att delta i seminarier och samtal av den karaktär som detta. Det har jag gjort i regi av flera olika arrangörer”.
Aftonbladet söker Karin Tegmark Wisell, Johan Carlson och Birgitta Ed.
Källor: Dokument från Folkhälsomyndigheten och regeringskansliet. Källor från regeringskansliet och personer i och kring Folkhälsomyndigheten. Boken ”Vi mot världen: min berättelse om pandemin och den svenska modellen” av Johan Carlson, Volante (2026).
Amerikansk stiftelse kopplad till existentiell hälsa ger miljoner till Svenskt Näringslivs institut
Den amerikanska kristna stiftelsen Templeton Foundation har varit en av de viktigaste finansiärerna bakom det internationella forskningsfältet ”religion/spirituality and health”, som i sin tur är en av de viktigaste källorna till det som i Norden kommit att kallas existentiell hälsa.
John Templeton Foundation har sedan 1990- och 2000-talen investerat stora summor i forskning om sambanden mellan religion, andlighet och hälsa. Stiftelsen beskriver själv ”Health, Religion & Spirituality” som ett av sina långsiktiga programområden.
De har varit inflytelserika och skapat begrepp som ”human flourishing” – ett tillstånd av ”optimalt välbefinnande och ett holistiskt blomstrande inom livets alla områden”.
John Templeton Foundation grundades av en framgångsrik investerare, Sir John Templeton (1912–2008), som hade en vision om att vetenskapen till slut skulle kunna ”avslöja” teologiska sanningar och skapa en harmoni mellan en kristen världsbild och den moderna vetenskapen.
Stiftelsen är den enskilt största finansiären för George Washington Institute for Spirituality and Health, GWISH, som varit avgörande för att bygga upp det vetenskapliga ramverket för andlig vård i USA. Det har i sin tur har påverkat hur dessa frågor diskuteras internationellt och inom Världshälsoorganisationen, WHO.
Kritik har emellertid riktats från vissa håll (både från ateister och andra religiösa grupper) om att stiftelsens finansiering i grunden syftar till att premiera en viss typ av ”religion-vänlig” forskning, och att deras ursprung i amerikansk evangelikal kristendom färgar vilka frågor som prioriteras.
Stiftelsen ger ekonomiskt stöd åt forskning som stödjer inriktningen, bland annat universitetet Harvards Initiativ för hälsa, andlighet och religion.
Stiftelsen har också stöttat Institutet för Näringslivsforskning, IFN, vars styrelse utses av Svenskt Näringsliv. IFN beviljades sju miljoner kronor i forskningsmedel 2021 från John Templeton Foundation.
Forskarna som fick stödet ska forska i det nya projektet Cultures of Trust and Institutions of Freedom. Det handlar bland annat om ”human flourishing” och ekonomisk ojämlikhet.
De vill nyansera diskussionerna om beskattning och mer omfördelning ”genom att använda sig av en distinktion mellan rättvis och orättvis ojämlikhet. Med det menar de att det faktum att människor tjänar eller har olika mycket pengar inte nödvändigtvis behöver innebära att orättvisa föreligger”. Om någon som anstränger sig har mer pengar än andra, är det rättvist, enligt forskarna.
